fredag 25 februari 2011

8 mån!

Kl 03.50 på midsommaraftons natt får jag äntligen hålla mitt lilla hjärta.
Jag kommer aldrig glömma detta ögonblick!
Idag är Julia 8 mån. Livet har verkligen rasat förbi sen i somras. Vem kunde ana att det skulle vara så här fantastiskt, galet underbart mysigt?!  Ibland när jag tittar på Julia kan jag inte fatta att hon är vårt egna lilla hjärta...Jag blir alldeles varm i kroppen när jag tänker på det och jag får rysningar. Tänk att vår lilla tjej blivit så stor och att vi varit med henne från dag 1...Nu är hon inte längre en sådan där liten bebis utan mer en..en .. ja människa...:)

När det bubblar ur hennes mun ( som det gör nu) brukar jag tänka på att det är en början till kommunikation med munnen till oss. Åh det låter så himla gulligt! På ett sätt vill jag bara frysa den här tiden vi är i nu, men samtidigt så tycker jag det ska bli så spännande att följa denna viljestarka lilla dam och se hur hon utvecklas med tiden:)
Jag gissar att vi kommer att ha många duster, men framförallt väldigt mycket mys, skoj och såklart massor av bus!
Jag lovar att Julia ska få prova så många idrotter hon vill. Skulle det visa sig bli teater, musik eller gympa som gäller, kommer vi stötta henne i detta med. Trots att ingen av oss har detta i blodet.

Jag och Hannele satt och pratade igår om att vi fått så otroligt mycket genom idrotten. Vänner för livet, visa respekt för andra, en uppfostran hur man ska vara mot både med och motspelare. Fina egenskaper som är otroligt viktiga enligt oss och som man både har nytta av i idrotten och i yrkeslivet.
Hur som helst, både jag och Claes har alltid fått prova på de saker vi vill och vi har alltid haft stöttande föräldrar, så för oss är det en självklarhet att Julia ska få precis samma sak som vi alltid fått, MASSA av kärlek och stöttning i både med och motgång.

Summan av dessa 8 mån hittills är att vi älskar den här tjejen mer och mer för varje dag som  går. Gränslös kärlek. Härligt att känna så! Jag undrar hur mycket kan man egentligen älska sitt barn? Finns det någon gräns?

Nu ska vi på babylunch hos Jessica, wilma och wiktor. De har varit sjuka i typ en månad. Oj vad vi saknat dem. Jag, Hannele, Eltis och Julis ska ta en promenad dit.  Det är vardagslyx och även starten på en bra helg ,att få umgås med några som man tycker så mycket om!  Det är verkligen livet! :)

Ikväll ska jag titta på när IBF Falun med Emma och Hannele i spetsen, möter  Sara och hennes KAIS Mora. Känner spänningen redan nu och ännu mer spännande lär det bli ikväll:)
Kram kram

Mina underbara.....

......älsklingar!

5 kommentarer:

  1. Så otroligt fina ni är och vi önskar er så myckt lycka som det går att önska! Ta vara på er kärlek och ert underbara barn!

    SvaraRadera
  2. Jag lovar att vi ska göra det:)
    Hoppas allt är bra med er! Kram från oss

    SvaraRadera
  3. mamma och pappa sa....
    Vi önskar er livslång lycka i hela ert liv
    älskar er.

    SvaraRadera
  4. Å va mycket fina kort och fina rader du skriver.
    Jag förstår precis din känsla, man kan inte beskriva hur mycket man älskar dem. Det är bara den där känslan! Jag förstår dem som skaffar 10 ungar alltså. För man behöver inte dela med sig av sitt hjärtat när man får barn nummer 2, hjärtat blir dubbelt så stort i stället.
    Kram till er alla från bulan med familj!

    SvaraRadera
  5. Håller med föregående talare, man får ett dubbel så stort hjärta när barn nr 2 kommer. Det är kommer bli duster men som sagt myset väger upp det hela även om det ibland känns upp och ner! Tack för i fredags, jättemysigt!
    Kärlek till er!!
    KRAM Jessica, Wilma, Wiktor och Mårten!

    SvaraRadera